Opinion

Podcast
Publicerad 2016-03-22


Att vara ute och cykla hjälper i kampen mot cancer
Publicerad 2015-06-12

Team Rynkeby är ett nordiskt välgörenhetscykelteam som varje år cyklar till Paris för att samla in pengar till barn med cancer och deras familjer. På Conscriptor tycker vi att få saker kan vara viktigare.

”När den här möjligheten dök upp kändes det naturligt att haka på som sponsor. I vår verksamhet som har många föräldrar som medarbetare känns det också extra viktigt att bidra i kampen mot barncancer. När ’vår’ cyklist Göran Sköld och 1 450 andra eldsjälar lägger en stor del av sin fritid på att träna och medverka i det här loppet blir det en inspirationskälla för väldigt många”, säger Henric Carlsson, vd för Conscriptor.

Idén om ett cykellopp mot cancer såg dagens ljus redan år 2001. Antal medverkande och insamlade medel har sedan dess ökat i stadig takt och i år beräknas cykelloppet dra in cirka 45 miljoner SEK att användas i kampen mot barncancer. 2015 medverkar ett flertal svenska lag från södra Sverige, däribland Göran Sköld och kollegorna i Team Rynkeby Täby.

Tillsammans är vi många och starka
”Oavsett om du är sponsor, cyklist eller funktionär visar det är på kraften i att vara flera och beslutsamma. Det är en otroligt skön känsla att gå i mål i Paris och veta att vi är så många som bestämt oss. Det ligger många lopp bort men tillsammans ska vi besegra barncancern. Jag vill också tacka hela gänget på Conscriptor som stöttar och bidrar till att det här blir verklighet”, säger Göran Sköld som under 10 dagar i juli tar sig från södra Sverige till Paris på cykel.

Alla som cyklar gör det förstås helt utan ersättning och medverkande betalar själva kostnaderna för hemresa, utrustning osv.

Om du vill läsa mer om loppet, sponsra, cykla eller på annat sätt bidra i kampen mot barncancer finner du mer information på http://www.team-rynkeby.se/


Conscriptor upphör tillsvidare med fortsatta köp av datorer från Dell
Publicerad 2015-05-20

Mot bakgrund av de uppgifter som framkommit i programmet Kalla Fakta (TV4, 150519) upphör Conscriptor med att köpa datorer från Dell. Beslutet gäller tillsvidare och i väntan på en redogörelse där Dell bemöter uppgifterna om allvarliga missförhållanden vid företagets fabriker. Om Dell kan presentera övertygande uppgifter om att de uppfyller de krav som är rimliga att ställa på en leverantör kan beslutet komma att omvärderas.

Henric Carlsson, vd, Conscriptor


Vårdadministration: Hybridlösningar inte bara för bilar
Publicerad 2015-03-10

Conscriptor jobbar sedan många år dagligen med att effektivisera vårdens dokumentations-processer. Vi tror i det sammanhanget att informatik blir ett mycket viktig inslag i framtidens vårdadministration.

Det är också en viktig anledning till att vi påbörjat arbetet med att utveckla hybridlösningar för dokumentation där vår bestämda uppfattning är att det måste till en standardiserad och kvalitetssäkrad information redan vid dikteringstillfället. För att lyckas är vi övertygade om att det kommer att krävas en blandning av lösningar som kan anpassas ned på individnivå och där det handlar om att erbjuda funktion snarare än en (1) samlande teknik.

Det är helt uppenbart att kraften kommer när vi kan använda befintlig information på ett smartare sätt. Vi behöver även tänka ännu mer på vad som faktiskt skall dokumenteras och hur detta skall ske? Conscriptors egna mätningar visar på stora skillnader mellan vårdgivarna i arbetssätt och hur mycket resurser som krävs för dokumentation. Det är också tydligt att många saknar kunskap om hur mycket som ska dokumenteras varje vecka och vad det i verkligheten kostar.

Det kommer mot den bakgrunden bli väldigt intressant att få ta del av utredningen hur hälso- och sjukvården kan använda personalens resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (färdig vid kommande årsskifte).

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.614120/miljardsatsning-pa-it-kravs-for-att-radda-varden

Henric Carlsson, vd Conscriptor AB

Tel: 0730-29 99 09, henric.carlsson@conscriptor.se


Ökad hastighet kan aldrig kompensera för fel riktning
Publicerad 2015-02-24

Med anledning av den senaste tidens artiklar och inlägg kring behovet av mer resurser i vården sätts ofta fingret på någonting som är uppenbart fel i vårdsverige. Det är tydligt att vi bitvis får en riktigt dålig utväxling på skattepengarna. Inte minst utförs onödigt dubbelarbete samtidigt som vårdpersonal ägnar sig åt administration snarare än vård. Som grundare av ett bolag som arbetar med att skapa tjänstelösningar kring vårdadministration ser jag dagligen hur vården organiserat delar av sin administration. I min och kollegornas vardag är det slående hur många duktiga människor det finns i vården som brinner för sitt uppdrag men som på grund av en otymplig organisation och administration inte kan arbeta på det sätt som är bäst för sjukvården och den enskilda patienten.

Svaret är inte alltid fler läkare och sjuksköterskor
Mot den bakgrunden talar många gärna om att vården behöver mer resurser. Men är det verkligen så och hur ska vi i så fall finansiera detta? Att det reflexmässigt ropas efter mer resurser till vården kan jag delvis förstå då det troligtvis är ett tecken på att man inte tycker att den vård som erhålls är tillräcklig. Men det resonemanget bygger på att vi har en optimerad, effektiv vård som fungerar precis så som den ska, dvs. det är ”bara” resurserna som saknas. Min bestämda uppfattning är snarare att det går att få ut väldigt mycket mer med redan satsade resurser. När antalet vårddagar på sjukhus fram till år 2040 förväntas öka med 70 procent för personer som är 65 år eller äldre är det heller inte svårt att se vilka utmaningar vi har framför oss. Om kostnaden per vårddag fortsätter att öka i samma takt som hittills, skulle det i sin tur innebära en ökning av de totala kostnaderna för sjukhusvård med 270 procent. Parallellt med en sådan utveckling kan vi givetvis anta att det kommer att göras medicinska landvinningar som påverkar positivt och minskar behovet av vårddagar på sjukhus. Likväl måste vi bättre förstå hur utvecklingen och en högre belastning ska mötas. Notera samtidigt att vi aldrig haft fler läkare som är aktiva i svensk sjukvård än idag. Vi ligger även i tio-i-topp när vi jämför oss med andra OECD-länder. Räcker inte ”all time high” i det avseendet? Igen, är det verkligen säkert att lösningen alltid måste vara att rekrytera fler läkare och sjuksköterskor?

Enorm förbättringspotential
Jag har i flera år haft förmånen att få samtala och ta del av vårdpersonalens tankar och erfarenheter. De har själva många kloka idéer om hur man skulle kunna göra saker annorlunda jämfört med i dag. Jag kan givetvis inte uttala om mig om hela vården men inom det område som mina kollegor och jag har studerat under ett antal år, främst den administration som uppstår kring vårdens journalhantering, så ser vi besparingspotentialer på upp mot 50 procent. Detta gäller sannolikt inte inom hela vården och inom vissa verksamheter är administrationen förmodligen rimligt effektiv. Men, om förbättringspotentialen i genomsnitt bara är 10 procent så talar vi om cirka 500 000 000 kronor i besparing, varje år. Och det bara för momenten kring en mindre del av administrationen, där journalhanteringen tar onödigt mycket tid och alltför ofta utförs av fel personer. I de undersökningar vi själva gjort eller tagit del framgår att läkarkåren i dag lägger cirka 30 procent av sin tid på administration och sjuksköterskorna upp mot 50 procent. Själv kan jag inte se att någon av dessa två personalkategorier ägnade sin utbildningstid och en hård prövning i den akademiska världen för att bli experter i vårdadministration. Det finns heller inte en läkare eller sköterska som jag träffat som inte talar om sin vilja att hjälpa medmänniskor på sitt bästa sätt och efter sin bästa förmåga. Samtidigt är tanke och teori en sak. När systemen inte stödjer arbetet i vardagen är det i praktiken svårt att göra det man vill och behöver. När ett enkelt patientbesök renderar i 30 musklick och en alltför lång stund vid datorn går det någonstans givetvis också ut över patienterna.

Lyssna på sjukvårdens personal
Min uppmaning är därför att lyssna mer till den kompetens som finns i vårdverksamheterna, där finns enligt min mening ofta svaren och lösningarna som kan ge Sverige betydligt mer vård för pengarna. Själv hade jag och mina kollegor aldrig lyckats utveckla de lösningar vi gjort om det inte vore för all klokskap som kommit från sjukvårdens personal kring system, förändringar och förbättringar. Det är strukturerna i vården som förstör kreativitet och minskar effekten av de visioner som vårdens företrädare har. Som det är nu tycks alltför många arbeta i tron att ökad hastighet kan kompensera för fel riktning. Det har hittills aldrig fungerat särskilt väl i något sammanhang.

Henric Carlsson, vd Conscriptor AB